Torpet Lugnet
Torpet Lugnet text 300px

Aktuellt

Torpet Lugnet i början
på 1900-talet

Vad händer i Torpet 2019
(broschyr)

  • Medlemsavgift betald senast
    2019-05-02
     
  • Vårmarknad Café Lugnet
    2019-05-14 och -15
     
  • Städdag med förtäring
    2019-05-16 kl 18-21
     
  • Kräftfest
    2019-08-29 kl 19
     
  • Surströmmingsskiva
    2019-09-12 kl 19

    Klicka på länkmarkerad aktivitet så
    kommer du direkt till kallelsen

 

Torpet Lugnet
2019-07-17

Torpet Lugnets historia

Berättad för föreningen i februari 1978 av f.d. generaldirektören i FMV,  Sten Wåhlin j:r. Då ägare av Hallunda Gård.
Sten hade som stöd för minnet en kombinerad gäst- och gårdshistoriabok. Stens far köpte Hallunda Gård 1929.

Torpet Lugnet
Torpet tillhörde Hallunda Gård och var ett dagsverkestorp. En arbetsdag per vecka krävdes av torparen.

Enligt Sten fanns inte torpet på kartan från 1802. Troligen är torpet byggt en kort tid efteråt, under början av 1800-talet. Enligt Botkyrka Hembygdsgille är torpet troligen äldre. Men konkreta bevis på detta saknas.

Torpet innehöll från början endast ett rum och kök. Nuvarande kök fanns inte då. Köket var då troligen i nuvarande mellanrummet.

Under 1900-talets första hälft bodde här två torpare, far och son Törnblom. Törnblom s:r var snickare och j:r var trädgårdsarbetare. Dottern till j:r växte upp i torpet på 30-talet och gick i skola i Kyrkskolan. Frun till j:r dog på 50-talet, dottern gifte sig och flyttade till Tungelsta och öppnade trädgårdsmästeri.

Vid torpet fanns vedbod, hönshus och smedja (se bild nedan).
Förutom jordkällaren bakom torpet fanns en jordkällare vid Källarbacken (vid utgrävningarna). Söder om torpet fanns även backar med namnen Dalkarlsbacken och Gummans backe (vid Bronsgjutarvägen/Tomtbergavägen där det står en rönn).

Till torpet hörde många fruktträd och ett stort potatisland vid Bronsgjutarvägen/ Tomtbergavägen. Det jagades hare, rådjur och räv runt torpet.

Tillbyggnad av torpet skedde hösten 1938. Det stora köket tillkom. Förrådet byggdes. Ny entrédörr hämtades från Brunna länsmansboställe Brunna var från 1700 till 1800-talet en kronoegendom. Stentrappan kom från ett borgarhus i Visby, via båt, till Hallunda brygga. Byggnadsnämnden i Tumba ingrep och försökte stoppa ombyggnaden. Byggnadslovshandlingar krävdes in men bygget genomfördes.

Hallunda Gård
På 30-talet hade Hallunda Gård:

  • 3-4 anställda
  • 5 hästar
  • 1 dagsverkstorp, Lugnet
  • 1 uthyrt torp, Skarpbrunna. Skarpbrunna var en egen fastighet på medeltiden. Namnet betyder ”Ytterbrunna”.

Hallunda Gård är mycket gammal. Gården nämns i skrift redan på 1400-talet. Dagens huvudbyggnad är från 1700-talet. Trädgårdsmästarbostället är från 1800-talet och ekonomibyggnaden med vällingklockan och vasstaket är det äldsta huset, från 1600-talet.

Hallunda gränsar till Norsborg, f.d. Borg, f.d. Hundhamra, som fanns redan på folkungatiden 1200-talet och långt före det.

Under första delen av 1900-talet besöktes Hallunda årligen av två luffare, Midsommarluffaren och Lucialuffaren. Midsommarluffaren övernattade alltid i en lada vid kyrkan. Lucialuffaren bodde i det vinterstängda Nedre Hallunda.

Norra Botkyrka exploaterades i början på 1970-talet. Stockholm hade stort behov av bostäder. Järvafältet, som var första alternativet, förkastades p.g.a. för många kommuner att förhandla med. Det blev i stället Norra Botkyrka, med endast en kommun att förhandla med, som valdes för exploateringen Staden ägde redan Sturehov, Norsborg, Slagsta och Brunna. Kommunen ägde Hågelby och Alby.

Förhandlingarna med Hallunda Gårds ägare skedde under expropriationshot året 1966 fram till våren 1967.

Tunnelbanan planerades då bara gå till Masmo. Senare planerades tunnelbanan att gå vidare via Fittja, Slagsta och genom Hallundas trädgård. Slutligen blev sträckningen längre söderut utmed Alby och Eriksberg.

Innan bebyggelsen startades skedde många utgrävningar. De mest berömda är bronsgjuteriet vid Lugnet och hällristningarna vid Slagsta.

Försvarsanläggningarna på berget i Norra Skogen byggdes före 2:a världskriget, åren 1936-7. De ingick i Stockholms luftförsvar och avsågs försvara Vattenverket. Anläggningarna förbättrades och byggdes ut under kriget.

Denna berättelse har nedtecknats av Leif Forsstedt (Föreningen Torpet Lugnet) efter ett ljudband.

Så kom Föreningen Torpet Lugnet till

När småhusens invånare hade flyttat in i början på 1972 stod torpet Lugnet fortfarande intakt. Det omfattade, förutom själva torpet, även en smedja, ett uthus och ett hönshus. Torpet användes som platskontor för projektledarna på Diös och även för arkeologerna som höll på att gräva ut bronsåldersboplatsen.

Man hade nämligen under exploateringsarbetet upptäckt lämningarna av en c:a 3000 år gammal bronsåldersboplats. Platsen belades med tillfälligt byggförbud tills lämningarna hade kartlagts. Detta var givetvis ett streck i räkningen för exploatörerna och bygget av flera hus blev fördröjt med mer än ett år innan det kunde slutföras. Några av de planerade husen kunde inte alls byggas.

Det var under tiden som platskontor som torpet anslöts till kommunalt vatten. Avlopp med WC inrättades också.

När byggprojektet avslutats lämnades torpet öde och vind för våg.

Allteftersom åren gick blev husen mer och mer förstörda av väder, vind och vandaler. Det regnade in genom det ruttnande taket i torpet. En film spelades in där av en av de mer kända svenska filmmakarna. Lämningarna efter detta var inte heller positiva för miljön.

Uthuset revs, och en natt stod smedjan i brand och brann ner till grunden.

Det närbelägna Tomtbergatorpet förstördes också helt i en eldsvåda.

Vi var några närboende som tyckte det var tråkigt att vår närmiljö skulle förfaras på detta sätt. Vi gick upp till gröna huset i Tumba och kontaktade byggnadsavdelningen.

Det enda man kunde erbjuda var att “konservera torpet” så att det inte skulle regna in. Vi frågade vad det skulle innebära och fick rätt på att man kunde lägga gröna presenningar över taknocken.

Men, var det någon som kom på, “Kan inte ni som är närboende ta hand om huset och förvalta det? Det är ju i ert intresse!”. Kommunen kunde ev ställa upp med några kronor för första året, man hade ju fått ut försäkringspengar för Tomtbergatorpet.

Efter en rundfråga i omgivningen fick vi ett femtiotal intresserade som var villiga att offra lite tid och arbete på att rädda torpet.

Så bildades “Föreningen Rädda Lugnet” den 11 maj 1977.

Pengarna från kommunen räckte inte alls för det byggnadsmaterial som behövdes. Men det pågick en mängd rivningar i kommunen och vi anvisades hus som vi kunde ta byggnadsmaterial från, både tegelpannor och trävirke.

En rolig episod i samband med detta var att vi fick anvisning om ett hus som skulle rivas och som vi kunde plocka virke ifrån. Ett gäng starka karlar åkte dit och plockade det som behövdes för torpet.
Efteråt visade det sig att det var fel hus. Vi hade fått fel adress! Det huset skulle inte alls rivas. Hur som helst, huset blev väldigt snabbt rivet.

Så höll det på ett par år och torpet renoverades till, om inte perfekt, åtminstone anständigt och hållbart skick.

Lokalerna kom att användes för fester, sammankomster, föreningsverksamhet och konstutställningar

På den vägen är det. Osannolikt nog finns föreningen kvar, om än med ändrat namn. Nya entusiaster har tagit över där de gamlas ork tog slut.

Christer Boije

Torpet 1977 med läckande tak

Torpet Lugnet sommaren 1977
Många takpannor saknades och taket läckte svårt..
Senare lades taket om helt av föreningen Rädda Lugnet. Det försågs med pannor av originaltyp, från  Fittja tegelbruk, anskaffade från rivningshus i kommunen.

smedjan 1971.
torpet 1971.
Utsikt mot Hallunda 1964

Torpet Lugnet på 60- och 70-talet

Torpet 1971. Ganska så likt, då som nu.

Smedjan 1971. Medfaren redan på 60-talet, men den reparerades.
Den brann ner en natt 1976 eller -77. Avsiktligt anlagd brand eller vårdslös logerare?

Utsikt från backen vid torpet mot Hallunda gård 1964.
Småhusområdet Bronsgjutarvägen ligger här nu.

Sens moral:
Hus och egendom som inte används av någon förstörs med ökande hastighet.

Mera fakta om omgivningarna och Torpet hittar du på
http://www.rodstenen.se/html/historia.html

Sten Wåhlin berättade också att han och hans fru ofta brukade fira jul i torpet förr.  Han var mycket nöjd med att de kringboende hade bildat en förening  för att bevara torpet Lugnet.
Han inbjöd samtliga medlemmar till förevisning av Hallunda Gård, något som hörsammades av många av medlemmarna redan följande söndag. Kaffe med dopp med Sten och hans fru blev det, vill vi minnas, och en trevlig visning.

Har någon läsare ytterligare historisk information om Torpet Lugnet och dess omgivning, så mottages det tacksamt. / Tel. 0708-637 640

Nytt   Nytt   Nytt   Nytt   Nytt   Nytt  

Intervju med Bo Jonsson och bilder från de som bodde och verkade i Torpet Lugnet i början av 1900-talet   (klicka här - pdf)

© Copyright 2014-2019
Föreningen Torpet Lugnet

Torpet Lugnet
2019-07-17

Hem

Taki Sweden AB